Män som hatar kvinnor
Den 27 februari är det biopremiär för filmatiseringen av Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor". Jag bönar och ber för att den skall göra boken rättvisa. Trots att tvåan och trean i Millenniumserien är 10 gånger bättre ser jag med spänning framemot biopremiären.
Men varför ska vi behöva vänta till nästan år?
GE MIG FILMEN NU!
Första klippen ur filmen =)
Frisk och sjuk
Frisk
och
sjuk.
Jag, pigg och kry.
Om än relativt bitter.
Jag, gammal, sjuk och lika bitter.
Känner mig ungefär som hon på bilden.
Maria Mena - All this time
Maria Mena - All this time
You selfdestructive little girl.
Pick yourself up, don't blame the world.
So you screwed up, but you're going to be OK.
Godbitar från nelly.com
Ekonomernas klassfest
Ekonomitjejerna som behagade att närvara. Resten: skäms!
Ena, jag och Sofia
Jaa, vi hade roligt.
Ja, vi gillar närkontakt.
Ja, vi gillar att posa.
Ja, vi gillar att försöka se bra ut på bild.
Misshandlad av Cassius Clay
Täppt näsa, tjock, svullen och mycket smärtsam hals, stämband som inte klarar av att producera normala ljud, ett ansikte blekare än snön som jag igår nästan blev dödad av, ett hår tovigare och lockigare än en okänd afrikans oborstade afrokrull (detta tack vare att mitt hår växt sig så oacceptabelt långt att jag bara kan hantera det i en stram upprullad bulle på mitt trötta, värkande huvud.) och en kropp som med den här smärtan lika gärna kunde ha blivit misshandlad av allas vår Cassius Clay (för er ovetande är han även känd under namnet Muhammad Ali).
Beskrivningen ovan sammanfattar i korta drag hur jag mår idag. Alldeles, alldeles underbart.
Irrelevant fakta:
I Norge får man sjukanmäla sig vid fyra tillfällen under en period (1 år tror jag). Vid dessa tillfällen har man fullt betalt trots att man ligger hemma och jäser på soffan. Väldigt bra, inte sant? Jo självfallet. Ett litet, litet dilemma dock. Vid var och ett av dessa tillfällen har man rätt att vara hemma i fyra dagar. Skulle man då bara vilja vara hemma i 1-2 dagar för att kurera sig har man ändå förbrukat en av dessa totalt fyra tillfällen. Detta innebär alltså att jag, sjuk som jag är, måste utnyttja ett av dessa fyra tillfällen trots att jag bara vill vara sjukanmäld i en dag (är ledig lördag och jobbar sent söndag). Jag hade alltså velat vara hemma en dag total (var ledig idag), men måste nu vara hemma hela helgen! Annars får jag tydligen ingen sjukersättning om jag inte går till någon konstig, värdelös norsk doktor och får ett läkarintyg.
Back in business.
Idag hände det som jag väntat på i alltför många veckor; jag fick tillgång till interneT.
Isn't that just lovely =)
Idag kan jag berätta för alla nyfikna att det har snöat i Oslo. Kl 6.30 när jag nyvaken begav mig till jobbet inträffade det oväntade. Jag fick gnugga mina trötta ögon 2 gånger innan jag insåg att det jag såg var sant. SNÖ! Jag har precis börjar längta till julen! Min längtan efter snö bör komma igång om 1-2 veckor i runda slängar. INTE NU!
Men eftersom snö förknippas med julen, och jag älskar julen så älskar jag också när den första snön faller. Att gå till jobbet i mörker med lite diskret snö som faller oskyldigt är ljuvligt. Att gå hem kl 17 på eftermiddagen bland hundratals stressade människor, i arbetsskorna, sliten efter en hård arbetsdag är inte kul. Särskilt inte i SNÖSTORM !!!!
Ja ni läste rätt. Snöstorm. Enorma kastvindar. Flingor stora som Ian Thorpes fötter. En kyla likt den under istiden. SNÖSTORM!! När jag klarat mig in i lägenheten var jag plaskvåt.
Hade det inte varit för att en äldre dam, som 100 meter innan vår lägenhet uppenbarat sig med en enormt framträdande cameltoe, hade jag avlidit av köldskador och bortdomningar. Jag erinrade då verkligheten och kunde chockad (läs: förfärad över att folk visar sig på Oslos gator på detta vis) och aningen plågad ta mig innanför dörren levande, utan att ha förlorat varken fingrar eller tår.
OCH nej, jag kollade inte. Det gick inte att undvika. Alla såg den och inte ens jag med all min integritet kunde blunda för den. Sorgligt. Jag vet.
Mysig höstdag innan all snö =)
Strax innan OSLs 10-års jubileum på flygplatsen
På världens mysigaste café en söndag i oktober
Förfest hemma hos mig och Johan
Jag och Ina på kräftskiva i september
Ida och Josse på besök =)
´Jag och Johan
Klassfest och nostalgi
Känns konstigt att träffa familjen, se Blidsberg och att upptäcka att ytterst få saker har förändrats. Är dock oerhört stressad för att jag inte ska hinna träffa så många som jag vill, glömma hälften av sakerna jag vill ta med till Oslo etcetera.
Idag ska jag njuta av familjen. Träffa min kära, älskade Sofia och sedan blir det KLASSFEST med EKONOMERNA =)
Jag har omänskligt höga krav på den, blir dit halvtrist (vilket jag betvivlar) så kommer jag att halvdö.
Kusinvitamin
Glada studentminnen återkommer vid klassfest
Mysig middag i Borås
Hjärtat och jag på hans födelsedag
Det finns bara ett ord för sådana som oss, och det är ekonomer.
SVERIGEBESÖK, ÄNTLIGEN
Bonjour!
Nu har jag äntligen tagit mig hem till Sverige. JAg tog bussen efter jobbet klockan 23, kom till Nils Ericson-centralen i Göteborg 03. Därefter var jag tvungen att vänta i 700 år på att det skulle gå ett tåg/buss hem. Jag hade givetvis ringt upp alla pengar på mobilen, jag visste inte vilken buss jag skulle åka, när/var mamma skulle hämta mig och en mängd annat. Gjorde ett par tappra försök att ringa från en telefonautomat men jag gav snabbt upp. Jag frågade då en tjej om jag kunde låna hennes mobilen. Denna tjej, Emmelie, visade sig vara världens raraste. Hon hjälpte mig enormt mycket, och höll mig framförallt sällskap tills hennes egen buss gick. Kul att upptäcka att det finns trevliga människor kvar i denna annars relativt mörka värld. Jag är positivt överraskad!
Då klockan närmade sig 4 träffade jag en tjej vid namn Olivia, som visade sig vara min gamla bildlärares dotter. Hon skulle också till Ulricehamn så det slutade med att vi satt och pratade massa strunt, försökte sova lite, och framförallt hitta skjuts hem. Klockan 06.10 fann vi då ett tåg till Falköping, vilket var det närmaste alternativet för vår del. Dit kom vi vid 07.30 tiden ungefär och äntligen började den riktiga hemresan i en varm och skön bil. FINALLY!
Jag trodde ett tag att jag skulle avlida av sömnbrist och köld. Framförallt sömnbrist då det har varit fest eller fylla lördag, tisdag, onsdag och torsdag.
Nu är jag iaf hemma och redo att njuta av de få timmar som jag skall tillbringa här. Jag åker nämligen hem klockan 08.15 i morgon, jobb på Gardermoen flygplats 15.00 till 22.30 och på måndag börjar jag 05.30, vilket innebär att jag måste stiga ur sängen 04.00. Total självförvållad sömnbrist och ändå gnäller jag.
