Misshandlad av Cassius Clay
Täppt näsa, tjock, svullen och mycket smärtsam hals, stämband som inte klarar av att producera normala ljud, ett ansikte blekare än snön som jag igår nästan blev dödad av, ett hår tovigare och lockigare än en okänd afrikans oborstade afrokrull (detta tack vare att mitt hår växt sig så oacceptabelt långt att jag bara kan hantera det i en stram upprullad bulle på mitt trötta, värkande huvud.) och en kropp som med den här smärtan lika gärna kunde ha blivit misshandlad av allas vår Cassius Clay (för er ovetande är han även känd under namnet Muhammad Ali).
Beskrivningen ovan sammanfattar i korta drag hur jag mår idag. Alldeles, alldeles underbart.
Irrelevant fakta:
I Norge får man sjukanmäla sig vid fyra tillfällen under en period (1 år tror jag). Vid dessa tillfällen har man fullt betalt trots att man ligger hemma och jäser på soffan. Väldigt bra, inte sant? Jo självfallet. Ett litet, litet dilemma dock. Vid var och ett av dessa tillfällen har man rätt att vara hemma i fyra dagar. Skulle man då bara vilja vara hemma i 1-2 dagar för att kurera sig har man ändå förbrukat en av dessa totalt fyra tillfällen. Detta innebär alltså att jag, sjuk som jag är, måste utnyttja ett av dessa fyra tillfällen trots att jag bara vill vara sjukanmäld i en dag (är ledig lördag och jobbar sent söndag). Jag hade alltså velat vara hemma en dag total (var ledig idag), men måste nu vara hemma hela helgen! Annars får jag tydligen ingen sjukersättning om jag inte går till någon konstig, värdelös norsk doktor och får ett läkarintyg.
